Verktyg: Budskapsträd

Jag lovade att återkomma med hur man kan arbeta praktiskt med sin budskapsformulering och har nu valt ut, en till synes enkel men mycket effektiv, modell att arbeta med. Modellen jag talar om kallar vi kort och gott för “budskapsträdet”. Genom denna får man snabbt en helhetsöverblick och en känsla för hur “tajta” och underbyggda budskap en organisation tagit fram.

Här är några handfasta tips på hur ni kan gå tillväga för att få till så bra budskap som möjligt.

1. Bestäm vilken typ av kommunikation ni vill använda er utav – till exempel om kommunikationen bygga på rationella eller emotionella värden, eller om den ska vara rent intygande och underbyggas av förespråkare och ambassadörer.

2. Lär känna din målgrupp och välj budskapsstrategi utifrån deras beteende – vad är det du vill åstadkomma hos målgruppen och hur ska du gå till väga för att få dem att lyssna? Behöver du skapa ett behov eller väcka medvetandet hos målgruppen?

3. Utforma lämpligt huvudbudskap och lägg ut det i första rutan. Välj sedan ut underbudskap som är anpassade till de målgrupper du vänder dig till. Alltså, huvudbudskapet är “byt bröd!” och underbudskapet är det som sedan anpassar detta till den målgrupp man vill tala till. Om underbudskap nummer två ska rikta sig till, låt säga, restauranger så kanske det blir något i stil med “det är både billigare och hälsosammare att erbjuda knäckebröd på krogen”.

Men tanken är att ni ska fylla i modellen själva och pröva just er organisations budskap så därför går jag inte längre än till första steget.

4. Till sist samlar ni på er såkallade “proof points” som bygger på sakliga fakta och är bevis för att era underbudskap faktiskt stämmer.

Så sätt igång och pröva själva, modellen ser inte mycket ut för världen men ger otroligt mycket!

nonprofit1

Tags: ,

En åsikt till “Verktyg: Budskapsträd”

  1. Stanley Almqvist 2009/03/29 at 00:35 #

    Enkelt och bra verktyg!
    Kan tyckas självklart, men är överraskande effektivt. Användbart oavsett kompetens – och det är ju bra i folkrörelser.

Ge oss din åsikt