Prata om det!
Just nu är i alla fall min Twitter-feed (de som jag följer på Twitter) full med hastagen #prataomdet. I den tillhörande bloggen skriver de ansvariga:
I den här bloggen kommer vi publicera länkar och texter där vi pratar om det som vi ofta inte pratar om – gråzonerna, erfarenheterna av sex som är mellan det ”fina” accepterade sexet och våldet, övergreppen. Vi behöver ett språk, vi behöver fundera kring våra egna och andras gränser, om respekt, vilja, lust och rädsla.
Vi behöver prata om det.
Om jag har förstått det rätt så är det ett initiativ som Johanna Koljonen startat (den 14/12), just på sin twitter (följ henne!) och i skrivande stund och under dagen har mängder av personer, främst kvinnor men även män, skrivit om sina och andras erfarenheter när de blivit utsatta för sexuella kränkningar, försök till våldtäkter, chefer och medarbetare som tafsat på dem, etc.
Det är berättelser som inte går att blunda för och de har berört mig under hela dagen och jag känner oerhörd respekt för alla dem som tar bladet från munnen och berättar om det.
Lägg några minuter och följ flödet – det rasar in tweets! Och det berör. Det är på riktigt.
Varför blev detta så stort? Ja, jag vet naturligtvis inte men det jag gissar är att oerhört många (tyvärr) känner igen sig i syftet med initiativet. Det är relevant för oerhört många på twitter. Sen var det en eller flera som vågade och några hakade på. Till slut blir det en kritisk massa som gör att en stor mängd vågar och vill haka på. Rörelsen är igång.
/Erik Wagner
Ps. Det finns en liten film som förklarar hur en rörelse skapas. I detta sammanhang kan det såklart anses som löjlig och lite lättsam men budskapet är relevant och eventuellt är jämförelsen korrekt. Men se den i morgon, ikväll bör du följa flödet. Ds.
