Det gör det inte, inte som jag kände till så vi kom överens om att försöka lansera en. Efter några tankar kom vi fram till #ideellt.

Tack till Lisa Gemmel (Saco Studentråd), Brit Stakston (inofficiell Twitterdrottning), Gustav Öhrn (Scouterna) och Petra Halle (Rädda Barnen) med fler för spridning.

Så när ni twittrar om ideell sektor eller när ni gör något ideellt, använd härna #ideellt så ofta ni kan, vill, orkar!

Uppdatering: Vi har just nu runt 910 followers på twitter. SKOJ! Sprid gärna till fler - vore fint att landa strax över 1000 inom en vecka eller två.

Hittade via några amerikaner, som jag för några år sedan lärde känna på en skidresa i Utah, sajten Firstgiving.com. En sajt där vem som helst kan lägga upp en insamlingssida och välja till vilket “cause” man vill att pengarna ska gå. Själv valde jag, efter att dem effektivt promotat sin insamling på facebook, skicka över en liten summa dollars till en organisation som stödjer  barn i Utah med Downs Syndrom, något som också mina bekantas dotter föddes med.

Det fina med det här är ju att alla får möjligheten att samla in pengar till välgörenhet och att det är väldigt fritt till vilken förening/organisation/syfte pengarna ska gå till. På Firstgiving.com finns en omfattande lista med charitys att välja emellan. Något som i sin tur gör att även mindre aktörer får möjligheten att samla in pengar utan att hela tiden hamna i skuggan av de stora organisationernas jättekampanjer.

Gåvan är valfri och insamlingarna har ofta ett mål/en summa att nå upp till. Sidan visar också öppet vilka som gett och när.

Varje gång någon skänker så skriver mina amerikaner dessutom en personlig hälsning till vederbörande på Facebook och bara det gör ju att man känner närheten till det cause man skänkt pengar till. Nu väljer säkert inte alla att jobba just på det sättet men det är helt upp till person/organisation att bestämma hur man vill promota sin sida.

Såhär såg det ut:

Givandet blir så mycket mer personligt och efter ett tag märker man att det är ganska kul att surfa runt och se till vilka initiativ man kan skänka pengar. Att den som lägger upp insamlingen får precis så mycket pengar som denne faktiskt väljer att lägga ner tid och engagemang för det är fint på riktigt .

Här ligger, mig veterligen, länder som England och USA långt före Sverige och även om det som kan kallas för det “anglosaxiska givandet” blir allt vanligare här hemma så önskar man att utvecklingen kunde gå lite fortare.

Till exempel så finns det en liknande sajt i England, Justgiving.com , som bygger på samma koncept. Fast den är faktiskt ännu friare än den amerikanska varianten. Efter lite surfande såg jag att staten till och med går in och skjuter till pengar till donationer som överstiger en viss summa. Det ni!

Såhär skriver Justgiving.com om verksamheten på hemsidan.

When we created the company in 1999, our dream was to enable any charity, however small, to use the web to raise money at very low cost. Almost no one believed it could be done. Nearly ten years later, we are proud to have become the leading online platform for charity giving, helping over 8,000 member charities raise more than £450 million.

Att givandet i Sverige är mycket mer institutionaliserat och reglerat än vad det är i dessa länder är tydligt. I Sverige, gissar jag, lever folkrörelsen och föreningslivet historiskt sett på bidrag från staten och man har inte uppmuntrats till att  samla i pengar i samma utsträckning. Personligen hoppas jag att det på sikt ska luckras upp och att sajter som Firstgiving och Justgiving dyker upp i Svenska versioner.

Det ideella engagemanget och gåvorna gör att föreningen, som startades av eldsjälar för snart 100 år sedan, kan rycka ut på 70% av alla båtolyckor (ca 2000 st/år). Helt utan bidrag från staten!

Nåväl, något jag också fastnat för vad gäller SSRS är hur de arbetar med kommunikation. Både traditionellt och i ”ny tappning”.

I stort sett alla båtägare som är med i föreningen får en dekal med deras varumärke att sätta på båten och medlemstidningen ”Trossen” är välgjord och läsvärd. Detta samtidigt som man arbetar aktivt med exempelvis Facebook, Youtube och Twitter mycket föredömligt.

Tog inte lång tid innan jag insåg att deras små och till synes enkla uppdateringar på Facebook får väldigt stort genomslag. Oftast handlar de om vilka båtar som är ute på utryckning men även om bilder/videoklipp från ”fältet” och allmän information om verksamheten. Att man då och då lägger upp statusuppdateringar om båtar som rycker ut gör att det känns realtidshanterat och lite spännande.

Följaren får en känsla av att ”vara med” och det väcker engagemang. Just detta tror jag är nyckeln till varför det går så bra. I vissa fall går även de som blivit räddade in och kommenterar just deras räddning. Smart!

Exempel på hur det ser ut.

Kopplat till allt detta finns naturligtvis ett ämne som engagerar väldigt många och en gedigen verksamhet. Men med tanke på målgruppen, som jag gissar är något äldre än de mest frekventa Facebookanvändarna, så är det helt klart  imponerande hur man lyckas engagera på sidan. I stort sett samma uppdateringar går också att följa på Twitter men där har man inte riktigt lyckats ”ta hem” konceptet och interaktionen lika bra som på Facebook.

Vilka som från början ligger bakom SSRS kommunikation vet jag inte men gissar att man haft tillgång till bra rådgivare och en del pro-bono jobb. Allt är proffsigt och hemsidan är även den ett föremål för inspiration. Dels samlar den all digital närvaro och lyfter in kommentarer, statusuppdateringar och filmer samtidigt som den gör det väldigt enkelt för besökaren att donera pengar/bli medlem.

Snyggt!

Mitt tips till er läsare blir att lägga lite tid på att studera deras sajter och fundera över vad den egna organisationen har att erbjuda i sociala medier medan vi försöker få någon från SSRS själva att kommentera deras kommunikativa arbete.

Sjöräddning på:

Facebook

Twitter

Hemsida

Foto: Sjöräddningssällskapet

På återhörande!

/ Jasper Hein Nordling

Vill du att din förening eller organisation ska synas på detta enkla sätt?

Maila följande till erik@erikwagner.se

• En logga
• En bild från verksamheten
• En mening om er organisation, max 140 tecken

Exempel på organisationer som redan skickat in bidrag:

Nu lanseras SupporterArena - ett spel på Facebooks plattform http://apps.facebook.com/supporterarena/ där du kan tävla om att bli Sveriges bästa supporter samtidigt som du kan tjäna pengar till din lokala idrottsklubb eller din favoritklubb. Alla idrottsklubbar, oavsett sport eller storlek, kan medverka i spelet. Intäkterna kommer från annonsörer, som med spelet når ut till en bred målgrupp med skräddarsydda budskap samtidigt som de stödjer idrotten.

-  Idrottsrörelsen har fortfarande enorma utmaningar när det gäller finansiering, säger Bo Wallmander, vd på SupporterArena och som själv har en bakgrund som elitspelare inom basket. SupporterArena innebär nya möjligheter för idrottsklubbar där intäkterna normalt är mycket säsongsbundna eller för små idrottsklubbar, som ofta har svårt att dra in pengar, säger Bo Wallmander, vd på SupporterArena. Vi har fått en enorm respons från såväl annonsörer som idrottsklubbar.

Redan nu har flera av Sveriges mest kända idrottsklubbar, inklusive IFK Göteborg, Frölunda Indians, Gais och IK Sävehof registrerat sig samt annonsörer som BMW och Stena Line.

Genom SupporterArena får alla supportrar möjlighet att bidra till sin idrottsklubb samtidigt som de har roligt. Supportrarna tävlar tillsammans för laget men även individuellt.

-  Med SupporterArena vill vi dra nytta av de kanaler där de stora medieinvesteringarna görs idag och där målgruppen finns, säger Bo Wallmander. Det är en ny typ av annonsering som möjliggör för idrottsklubbar att tjäna pengar genom att dra nytta av en outnyttjad resurs, nämligen sina supportrar.

Så går spelet till

SupporterArena är ett frågesportsspel på Facebook där du svarar på frågor om olika ämnen och företag. Frågesporterna, så kallade ”quizar”, genererar poäng till supportern. Supportrarnas samlade poäng avgör var de placeras i tabellen samt storleken på idrottsklubbens riktiga intäkter. Med din personliga poäng kan du även bygga upp en läktare för din idrottsklubb. På så vis kan du bli exempelvis IFK Göteborgs individuellt bästa supporter.

Alla idrottsklubbar kan vara med och tävla och alla idrottsklubbar, sporter, manliga och kvinnliga idrottsutövare samt dess supportrar är lika mycket värda. Annonsörernas pengar samlas i en pott och delas ut till de olika idrottsklubbarna. Spelet innebär ett komplement till traditionell sponsring och ger även annonsörerna mätbara resultat på kampanjerna.  För första gången någonsin kan även supportrar från olika idrotter så som IFK Göteborg (fotboll) och Frölunda Indians (ishockey) mötas.

FRÅGA: Har du något/några bra och gärna billiga knep för en organisation att nå ut med information om events som riktar sig till allmänheten, inte bara till medlemmar?

SVAR: Jag har några klassiska idéer som inte kräver mycket pengar och kan fungera väl. Det är viktigt att komma ihåg att “allmänheten” inte är en bra målgrupp. Börja med att avgränsa bilden av vilka ni vill ha dit alternativt vilka som troligtvis är mest intresserade av aktiviteten. Hittar man mer snäva målgrupper blir det också lättare att välja kanal och arbetssätt för att nå dem.

1. Facebook
Kan fungera effektivt om man har några bra ambassadörer som vill sprida vidare eventet till sina vänner, som troligtvis är intresserade av samma ämne/aktivitet (eller de kan göra ett urval av sina vänner för att landa bättre i målgruppen). Det gäller dock att säkerställa så att eventet sprids på allvar; genom budskap, genom påminnelser, peppning.

2. Dagstidningar
Många lokala och regionala tidningar har kalendarium där det är gratis eller billigt att annonsera om det gäller utställningar, seminarier, etc. Är det något som är intressant för många kan detta fungera förvånansvärt bra.

3. Samarbeta med andra
Dels har studieförbunden egna kanaler och når ut till sitt nätverk och kan hjälpa till med lokaler och kunskap på ett bra sätt. Vidare kan andra föreningar, arbetsplatser och företag vara perfekta målgrupper för aktiviteten. De kan säkert tänka sig att använda sina interna kanaler om de tjänar på att deras medlemmar, anställda, etc deltar i aktiviteten.

4. Mediebearbetning
Är det ett kulturarrangemang eller en debatt av större allmänintresse kan det gå att sälja in en artikel i tidning, ett inslag i radio, etc i förväg. Men då gäller klassisk medielogik. Det måste vara en nyhet (av något slag) som presenteras, som ni får bjuda på i förväg. De som nås av nyheten och vill veta mer/prova på blir då intresserade.

Lycka till med era arrangemang!

Nästan alla länder är representerade på Expo 2010 och Kinas paviljong är riktig kaxig med budskapet ”We’re back!” De mentala ärren efter opiumkriget, kolonisering och massvält är borta och jag fick upplevde en stark framtidstro bland de Shanghaibor jag träffade. Många vill att Kina åter ska få tillbaka statusen som världens mitt (i alla fall i kinesernas ögon).

Inför öppnandet av Expo 2010 har den kinesiska regeringen bokstavligen gjort en storstädning av Shanghai. Staden är ren, både från skräp på gatorna och från tiggare. Försäljare av piratkopior har också de rensats från gatorna. Samtidigt existerar shoppinggallerior med enbart piratkopior som lockar många turister.

När jag kom hem till Sverige reflekterade jag över att det inte har skrivits mer om Expo i de svenska medierna. Eller om besöket i Shanghai som kungen och Maud Olofsson tillsammans med en delegation av forskare och arkitekter gjorde i mitten på maj för att uppmärksamma den 60-åriga diplomatiska relationen mellan länderna. Varför är den svenska mediabilden av Kina oftast så negativ?

Nu menar jag inte att allting är frid och fröjd i Kina. Landet står inför gigantiska miljöproblem och som bekant är mänskliga rättigheter och arbetsrätt något den kinesiska regering gärna talar tyst om. Och jag kan tro att alla människor som fick flytta på sig för att byggandet av världsutställningen skulle ske inte gjorde det av egen fri vilja. Men det händer saker, det poppar upp miljlöstäder och vart tionde hushåll har varmvatten som värms av solenergi. Det har stiftats många bra miljölagar i Kina och det har tillkommit flera nya arbetsrättslagar de sista två åren som ökar skyddet för de anställda. Tyvärr finns det mer att önska av implementeringen av lagarna. Fast som en representant för Mannheimer Swartling i Kina säger: ”Det tar tid, Sverige var inte heller så bra på miljö på 60-talet”. Intressant är att Kina har utsett Sverige som den enda officiella partnern i att hjälpa kinesiska företag att utveckla sitt CSR arbete.

Det jag hoppas på är att svensk media i framtiden kan lyfta fram även det positiva som händer i Kina och ge svenskarna en mer balanserad bild av landet. Vi behöver fler Ola Wong (krönikör på Svenska Dagbladet och författare till ett flertal böcker om Kina).

Förutom gigantiska miljöproblem behöver Kina även aktivt arbeta för att lösa många andra problem: minska fattigdomen, riskerna med den ökade socio-ekonomiska klyftorna, analfabetism för att nämna några, en utmaning som är komplex och mångfacetterad. Men jag tror att det går att få till en förändring, bara vi är tålmodiga och stöttar och inte enbart kritiserar allt som inte har gjorts. Som bekant fungerar morot bättre än piska.

Inte minst, kineser är ett stolt folk som vill att landet återigen ska glänsa. Rubriken är ett välkänt kinesiskt uttryck om den stolthet som kineser känner över att vara drakens ättlingar. Läs om draken i den kinesiska mytologin så förstår ni vad jag menar.

I veckan hade alltideellt.se premiär, en sajt som samlar information för ideella föreningar. Vi ställde några frågor till Emily Rosenqvist som startat sidan.

Vad är alltideellt.se?
- Det är en nystartad webbplats med ambitionen att inspirera och stödja anställda och engagerade inom den ideella sektorn.

Vad hittar man på webbplatsen?
Där finns personporträtt, inblickar i inspirerande organisationer och nytänkande lösningar, karriärrelaterade frågor samt mallar och guider. Dessutom finns det experter inom olika områden som svarar på frågor från läsare, bland annat Erik Wagner från NonprofitPR som svarar på PR-frågor.

Och vem är du som grundat alltideellt.se?
- Jag heter Emily Rosenqvist och min bakgrund inom den ideella sfären inkluderar allt från kommunikations- och redaktörsarbete till ledande roller, framför allt inom studentkårs- och universitetsvärlden. Jag har även varit anställd informatör, och i samtliga roller har jag saknat en webbplats där man kan hämta inspiration och goda exempel. Nu finns en första version av just en sådan sida, på www.alltideellt.se! Jag hoppas nu på mycket feedback för att kunna vidareutveckla den på bästa sätt.

Vi frågade också Erik Wagner vad han anser om satsningen.
- Jag tycker att Emily har en bra ambition som bygger på ett tydligt behov. Vi är många som är delaktiga i att bygga sektorn just nu, alltså tydliggöra att ideella organisationer har väldigt mycket gemensamt och kan samverka kring en rad olika frågor. Andra exempel är t.ex. NonprofitPR, Ideellajobb, Sektor3, etc. Initiativ som alltideellt.se ska uppmuntras och det är roligt att jag kan bidra på ett hörn.

Tips: Läs om hur du blir chef inom ideella sektorn.

- Det jag särskilt uppskattar hos Karin är att hon är en av de få personer som har förmågan att obehindrat kunna växla mellan det kommersiella och det ideella perspektivet och därmed kunna kombinera styrkorna hos båda världar.